Ordförande har ordet: Romernas dag den 8 april. – Hjärta till Hjärta

Ordförande har ordet: Romernas dag den 8 april.

För 50 år sedan hölls den första internationella Romakonferensen. Situationen för Europas romer har fortfarande långt kvar för att uppnå en livssituation liknande den som i övrigt finns för Europas befolkning. Tillgång till bostäder, skola för barnen och arbeten. Coronapandemin har på nytt visat att det är de svaga och utsatta som drabbas värre än den övrig befolkning.

Det är normer, värderingar och attityder som gjort att marginalisering och diskriminering fortfarande har mycket som måste ändras. Den romska befolkningen i Europa med sina 12 miljoner, befinner sig inlåsta bakom dubbla lås. Ett av låsen är den egna traditionen och det faktum att många tvingats anpassa sig till majoritetssamhällets krav och förtryck. Det andra låset är det som majoritetssamhället skapat för att hålla romerna skilda från samhället i övrigt. Vår svenska historia uppvisar många exempel på detta.

Den yttre och socialt betingade inlåsningen beskriver en process i majoritetssamhället. Den inre kulturella inlåsningen sker inom den romska befolkningen. Där Romerna själva har låst in sig i sin egen värld. Ungdomar blir gifta med någon i den egna sociala gruppen. Det romska samhället ser på sig självt som något exklusivt och annorlunda än majoritetssamhället. Majoritetssamhället består av gadjos, det vill säga icke-romer, och till dem kan romerna förhålla sig på ett visst sätt, som stipuleras av romerna själva.  Å andra sidan har majoritetssamhället i århundraden behandlat romer som något avvikande och annorlunda. Den svenska särbehandlingen av romer och resandefolket har uppvisat övergrepp som inte kan rättfärdigas.

Det har talats många vackra ord om solidaritet, om att sätta stopp för diskriminering och att ge romerna den rätt som vi alla bör ha i ett modernt samhälle. Nu får det räcka med fina avtal och överenskommelser. Nu måste det vara dags att agera. Vi har i snart 10 år sett utsatta EU-medborgare be om våra allmosor på gator och torg. Dessa utsatta medborgare, där flertalet varit fattiga romer från Rumänien och Bulgarien, har kommit hit för att söka hjälp i en svår situation. Många har mött dem med en enorm solidaritet och vilja att hjälpa dessa utsatta människor. Kanske börjar civilsamhällets aktörer att tröttna och ge upp efter snart 10 år?

Den unga generationen av romer som nu växer upp MÅSTE få utbildning och mötas av respekt från oss alla, både lokalt och nationellt. Tillsammans kan vi skapa en framtid med tro på förändring. I Sverige kom folkrörelserna att inge hopp om en ny framtid för över 150 år sedan. Det var främst frikyrkofolket som stakade ut en ny inriktning, sedan kom den politiska samhällsomvandlingen. På många platser har Europas Romer upplevt en andlig väckelse och idag är det romska pingstförsamlingar som har den största tillväxten av nyomvända, ett fenomen som också har bidragit till positiv samhällsförändring och utveckling.
Utmaningen idag är att vi i Europa måste inse vårt ansvar. Myndigheter på EU-nivå, nationella organ och lokala samhällen måste tillsammans med den romska befolkningen göra gemensamma ansträngningar. Om det gick att förändra det svenska samhället för 150 år sedan måste det vara möjligt i de länder som berörs idag.

Jörgen Ljung
Ordförande i Hjärta till Hjärta och nätverket av svenska organisationer som arbetar i Rumänien

MÅNADSGIVARE

GE EN GÅVA

Bli månadsgivare


Som månadsgivare gör du verklig skillnad - tillsammans skapar vi hopp och framtidstro med ett särskilt fokus på utsatta barn och familjer i Östeuropa!


BLI MÅNADSGIVARE

Ge en gåva


Din gåva gör skillnad! Tack för att du bidrar till hopp och framtidstro, förändring och utveckling med ett särskilt fokus på utsatta barn och familjer i Östeuropa!


GE EN GÅVA


GE EN HÖGTIDSGÅVA


GE EN MINNESGÅVA