Team Roma – så vill vi stödja!

Romerna är Europas största minoritet men också den mest diskriminerade. Utbildningsnivån är lägre än för övriga européer, arbetslösheten högre, hälsan sämre och förväntad livslängd kortare. I Europa har vi dessvärre en mörk historia av rashat och regelrätta utrotningar av romer. I Sverige fanns det Rasbiologiska institutet ända fram till 1975. Man registrerade romer och undersökte skallstorlekar mm och ända in på 1960-talet förekom tvångssteriliseringar och aborter.

Ibland kan man förundras över att vi inte lär oss av historien. Återigen finns det högerextrema partier och till och med nazister i Europa och Sverige. Har vi inte en gång för alla sett att detta hat leder till katastrof och undergång även för de som i första skedet inte är objekt för hatet.

De senaste åren har tiggeri dykt upp på våra gator och torg. Vi är inte riktigt vana att se tiggare på våra gator och det har lett till mycket ryktesspridning kring dem. En del röster har höjts för att förbjuda tiggeriet och många tror att det är organiserad maffiaverksamhet. Tiggeriet och den desperata migrationen är uttryck för de problem och den utanförskap som många romer i Rumänien och Bulgarien lever i. För många av dem handlar tiggandet om kortsiktig överlevnad. Stora delar av den svenska allmänheten vill hjälpa tiggarna men vet inte hur. Att lägga en slant i en pappmugg känns otillräckligt. Det finns många organisationer som verkar för att hjälpa dem som kommit hit. Det kan bland annat handla om ett mål mat, duschmöjlighet, kläder, härbärge, hjälp i kontakt med vården och myndigheter men också om rådgivning om hur vårt samhälle fungerar. Det är viktigt att vi agerar med värdighet gentemot EU-migranterna, hur vi behandlar de svagaste och de som är mest utanför, visar vilka vi är och vilken typ av samhälle vi vill skapa.

För att få tillstånd en djupgående förändring av romernas situation, måste vi göra insatser i deras hemländer. Jag har själv varit i kontakt med många tiggare och har lyssnat på organisationer i andra städer och dessa ger samma bild: tiggarna vill egentligen inte vara här. De söker i första hand arbete men eftersom de har låg eller ingen utbildning och oftast inte kan några andra språk än sitt modersmål, är deras chanser på den svenska arbetsmarknaden i det närmaste obefintliga. Ofta har de lämnat barnen hemma i någons släktings omvårdnad men både barnen och föräldrarna längtar efter varandra. Under vintern kom en grupp från kommunen Malureni och byn Pauleasca i Rumänien till Linköping. Vi har haft intensiv kontakt med gruppen som är i Linköping och vi har besökt deras hemby i Rumänien. De tillhör en minoritet som kallas för rudari eller lingurari på rumänska (skedfolket på svenska). Gruppens situation kan sammanfattas enligt följande:

Analfabetism och bristfällig utbildning
Många av de vuxna är analfabeter. De flesta barnen går i lågstadiet (åk 1-4) men många fortsätter inte i högstadiet (åk 5-8). Det är ovanligt att ungdomarna fortsätter på yrkesskola eller gymnasium efter grundskolan. Bland de vuxna har vi mött ett fåtal som avslutat gymnasiet. Totalt har kommunen ca 5000 invånare. Utbildningen är kostnadsfri men kringkostnaderna som familjerna måste stå för själva blir i många fall för dyra. Man prioriterar den dagliga överlevnaden framför barnens skolgång.

Hälsa och sjukförsäkring
De flesta har inte någon sjukförsäkring, som egentligen är obligatorisk och avgifts
baserad. Eftersom många saknar fast inkomst blir de inte sjukförsäkrade. Fattigdomssjukdomar som TBC, hepatit och olika bristsjukdomar på grund av för lite och dålig kost är vanliga. Vid vårt besök i byn i maj mötte vi många unga änkor och änklingar med ett antal småbarn. De flesta av deras respektive hade dött i sjukdomar som hade kunnat botats om de hade fått vård i tid.

Arbetsmarknad och försörjning
De flesta rudarer i kommunen hankar sig fram som daglönare i jord- och skogsbruk. De har inte någon fast inkomst, och därmed inte rätt till sjukförsäkring, a-kassa eller pension. Under kommunisttiden var alla garanterade arbete och inkomst. Bland de äldre finns det en längtan tillbaka till det systemet. I och med den ekonomiska recessionen som drabbade Rumänien 2008 har det blivit svårare att få daglönarjobb.

Illegala bostäder
Trots att de bott på samma plats i generationer har inte deras bostäder blivit erkända i lagens mening. När som helst kan de få evakueringsorder och bostäderna riskeras att jämnas med marken.

Insatser
Genom våra kontakter med kommunen och samhället Malureni – Pauleasca har vi funnit bra lokala samarbetspartners. Bland annat en församling som består av både rumäner och rudarer. Församlingen bedriver ett ganska omfattande socialt arbete i området. Bland annat arbetar de med ett projekt som kallas för ”After school”. I projektet får barn från fattiga förhållanden, som går i grundskolan, hjälp med läxläsning och ett mål lagad mat.

Utbildning
De ekonomiska hindren att fortsätta skolgången efter grundskolan är oöverstigliga för de flesta ungdomarna. Kostnaden för bussresorna in till Pitesti samt kostnader för böcker överstiger i många fall familjernas inkomster. Den enda fasta inkomsten för många familjer är barnbidragen. En reform som innebär att även gymnasie- och yrkesskoleelever ska få bussresan betald av skolan infördes nyligen. Tyvärr haltar reformen. Familjerna måste ligga ute med kostnaden den första månaden. Tyvärr har de inte råd att göra det. Genom församlingen kommer vi därför att betala ut kostnaden för den första månadens bussresor till elevernas familjer och följa upp så att de får hela kostnaden täckt av skolan. Med tiden vill vi också stödja de gymnasieelever som väljer att gå vidare till högre studier. Utbildning är viktig både för individen men också för samhället eftersom den ger andra perspektiv och syn på hur man kan agera för att ta sig ut ur fattigdomen.

Hälsoinsatser
Den offentliga sjukvården i Rumänien är mycket korrumperad. Personligen är jag optimistisk när det gäller Rumäniens utvecklingspotential och förmåga att ta hand om sina medborgare men när det gäller den offentliga sjukvården tror jag att det kommer ta mycket lång tid innan man lyckas stävja korruptionen. Vi har därför tagit kontakt med en privat vårdklinik i Pitesti för att skriva avtal med dem om vård för fattiga från Pauleasca med omnejd. Ägaren till vårdkliniken har gjort en del sociala insatser tidigare och vill ge oss så mycket rabatt som möjligt. Insatserna kan inte genomföras kostnadsfritt eftersom vårdkliniken måste betala läkare och övrig vårdpersonal lite mer än i den offentliga vården. Eftersom frånfallet av en förälder eller båda föräldrarna är en social katastrof för barnen har vi valt att prioritera föräldrar som har stora problem med hälsan och som har minderåriga barn.

Arbetsmarknad och försörjning
Bristen på arbete och pengar är kanske det största problemet för människorna i Pauleasca. De äter ensidig och närings-fattig mat som in sin tur resulterar i hälsoproblem. Traditionellt har byborna ägnat sig åt att fläta korgar och göra riskvastar. Idag har de i princip inte någon avsättning för sina produkter i Rumänien. Vi vill starta ett hantverkskooperativ och finna lämpliga produkter för export till Sverige. Vi vill att dessa produkter ska vara rättvisemärkta och tydligt förklara för kunder att genom att köpa produkterna bidrar de till att rudarerna kan försörja sig på hemmaplan och inte behöver åka iväg för att tigga. En annan del i att förbättra försörjningen kan vara att starta småskalig köttproduktion. Tanken är att olika familjer ska få ett ”startkit” och sedan kunna förbättra livsmedelsförsörjningen men också sälja av överskottet för att kunna fortsätta produktionen.

Genom att vi har varit aktiva i den offentliga debatten om EU-migranter från Rumänien, bland annat genom en debattartikel i DN 2014-02-08, har vi fått mycket goda relationer till den rumänska Ambassaden i Stockholm. Genom Ambassadörens rekommendation har vi fått kontakt med en rumänsk entreprenör och egen företagare som gjort betydande insatser för utveckling av den lokala ekonomin i olika samhällen med en stor andel romer. Företagaren som heter Valentin Preda vill tillsammans med oss vara med och utveckla projekten för bättre försörjning för invånarna i Pauleasca.

Strukturpåverkande insatser
Det finns många systemfel och övergrip-ande strukturer i Rumänien som håller fast romerna i utanförskap och fattigdom. Ett exempel är att deras bostäder betraktas som illegala trots att de bott på samma plats i generationer. Vi vill tillsammans med kommunen söka lösningar på denna problematik och troligtvis kommer vi kunna söka medel från EU eller någon annan större finansiär för att kunna förändra dessa strukturer. Att ständigt vara otolererade och inte veta om man tvingas flytta från en dag till en annan ger inte gruppen någon möjlighet att få till en varaktig utveckling eller långsiktig planering.

Sammanfattning
Vi vill rikta Ett stort tack till Dig som stöder vår organisation så att vi kan förändra situationen för rudari i Malureni – Pauleasca med omnejd! Frågan är inte om vi ska hjälpa utan hur vi ska göra det på bästa sätt.

Vi hoppas kunna genomföra liknande insatser i fler byar, samhällen och områden genom vår organisation men också genom samverkan med andra. Sammankopplingen mellan gruppen som kommit hit till Linköping och insatser i deras hemby är så vitt jag vet unik. Det finns många organisationer som är engagerade för att hjälpa de som kommit till Sverige. Det finns också ett antal organisationer från Sverige som verkar för att hjälpa i Rumänien – men någon sammankoppling mellan dessa insatser känner jag inte till.

Tack för att Du är med och gör en banbrytande pionjärinsats!

Text: Rikard Klerfors, Biståndsansvarig, Hjärta till Hjärta
Foto: Mikael Good, Hjärta til Hjärta

Klicka här för att ge en gåva till Hjärta till Hjärtas Team Roma-projekt

Hjärta till Hjärta har ett 90-konto, vilket är en garanti för att varje gåva används på rätt sätt. Vi redovisar varje år vår totala verksamhet i Sverige till Svensk Insamlingskontroll. Bakom Svensk Insamlings-kontroll står arbetsmarknadens parter. Hjärta till Hjärta tillhör även Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) som är insamlingsorganisationernas samarbetsorgan. FRII verkar för etisk och professionell insamling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Ge en gåva

Var med och gör skillnad för utsatta medmänniskor i Afghanistan, Albanien, Bulgarien, Lettland, Rumänien, Ryssland och Sverige.
BG 900-7857
SWISH 123 196 33 47

Klicka här för att ge