Ge en gåva

Var med och gör skillnad för utsatta medmänniskor i Afghanistan, Albanien, Bulgarien, Lettland, Rumänien, Ryssland och Sverige.
BG 900-7857
SWISH 123 196 33 47

Klicka här för att ge

Frågor och svar om utsatta EU-medborgare

Skärmavbild-2016-01-14-kl.-09.23

Vad ska man kalla dem som tigger?
Då det rör sig om utsatta EU-medborgare som använder sig av EU:s fria rörlighet för att försöka få tag på ett jobb och en inkomst är det fel att kalla dem något annat än utsatta EU-medborgare. Att kalla dem för EU-migranter eller tiggare riskerar att ytterligare spä på fördomar som förminskar dem och ger dem en avvikande stämpel.

Har de utsatta EU-medborgarna rätt att komma hit?
Ett av grundfundamenten i den Europeiska gemenskapen är den fria rörligheten. Det betyder att alla EU-medborgare har rätt att resa till andra EU-länder för att studera, arbeta, söka jobb eller starta företag.

Varifrån kommer de utsatta EU-medborgarna?
De kommer framförallt från Rumänien men även en stor grupp Bulgarer finns i landet. En vanlig missuppfattning är att det bara är romer som tigger. Bland de EU-medborgarna som tigger i Sverige finns etniska rumäner, bulgarer, turkiska minoritetsgrupper från Bulgarien och Rumänien samt människor som tillhör den rudariska minoriteten i Rumänien. De senare kallas ofta för romer, deras ursprung är dock omtvistat och själva väljer de att kalla sig för rumäner eller rudarer.

Hur kommer de utsatta EU-medborgarna hit?
Många åker reguljärt med buss från Bulgarien och Rumänien. En del åker gemensamt till Sverige med bil och sedan är det några i byarna och samhällena som arrangerar resor med minibuss. För att kunna ta sig till Sverige lånar de pengar från släktingar, vänner och även penningutlånare som lånar ut pengar till ockerräntor.

Varför kommer de utsatta EU-medborgarna till Sverige?
Många har tidigare arbetat på jordbruk i Portugal, Spanien, Italien och Grekland. Men i samband med att den ekonomiska krisen drabbade de länderna har det blivit mycket svårare för säsongsarbetare från Bulgarien och Rumänien att få jobb i andra EU-länder att få jobb då den inhemska befolkningen i allt större omfattning tar de enklare jobben som bulgarerna och rumänerna tidigare fick. Därför har det blivit allt vanligare att utsatta EU-medborgare rör sig norrut i sin jakt efter jobb och inkomst. Den romska och rudariska migrationen från Rumänien till rikare länder i Europa beror inte bara på den ekonomiska krisen utan även på långvarig diskriminering från stat och kommun, dåliga levnadsförhållanden, en snedfördelad jordreform och dålig tillgång till hälsovård.

Hur många utsatta EU-medborgare tigger i Sverige?
Det finns inga konkreta uppgifter på hur många det rör sig om men man tror att mellan 4000-5000 utsatta EU-medborgare finns i Sverige för tillfället. Det är väl värt att påpeka att många av dem inte tigger. En del säljer gatutidningar såsom Dik Manusch, Faktum och Folk är Folk eller hantverk såsom träskedar, sopkvastar av björk eller flätade korgar och andra har fått tag på andra typer av tillfälliga eller långvariga arbeten.

Är de offer för människohandel?
Polisen bedömer att de flesta som tigger i Sverige gör det frivilligt och det är bara ett fåtal som är utsatta för människohandel. Det finns få fällande domar gällande människohandel eller annan organiserad brottslighet i samband med tiggeri i Sverige. För skrupelfria människohandlare drar tiggeri in alldeles för lite pengar och de tjänar betydligt mer på sexhandel. I många länder runt om i världen utnyttjar kriminella ligor funktionshindrade män, kvinnor och barn och tvingar dem att tigga ihop pengar som de sedan lägger beslag på. Det är mycket möjligt att denna form av människohandel har spridit sig till Sverige men enligt polis och aktivist-grupper som jobbar med utsatta EU-medborgare runt om i landet finns det få misstänkta fall. En del EU-medborgare som tigger på våra gator står i skuld till penningutlånare och “researrangörer” som i en del fall följer med till Sverige för att hålla koll på låntagarna och driva in sin skuld med väl tilltagen ränta. Att låna ut pengar till ockerränta är olagligt i Sverige men ingen har fällts för ocker de senaste 20 åren.

Vad har de utsatta EU-medborgarna haft för arbeten och hur ser arbetssituationen ut i deras hemländer?
Om vi ser till den största gruppen av utsatta EU-medborgare, romerna, så har hälften av dem som är i arbetsför ålder aldrig haft ett arbete. Bara två av tio har haft ett längre arbete. Tidigare har de jobbat med enklare sysslor inom jordbruk och skogsbruk och industri. Men i samband med finanskrisen blev många av dem av med sina arbeten. Skogs- och jordbruksföretag från rikare EU-länder har även köpt upp och eller arranderar skogs- och jordbruksmark i Rumänien. De har effektiviserat arbetet och de enklare arbetena som bland annat utfördes av romer och rudarer har försvunnit med ökad arbetslöshet som följd.

I vissa kommuner och samhällen i Rumänien där majoriteten är romer eller rudarer är arbetslösheten nästan 90-procentig. Detta kombinerat med låga barn-, social- och arbetslöshetsbidrag har tvingat ut många rumäner som lever i relativ fattigdom på en desperat jakt efter en försörjning till rikare länder i norra Europa.

Är det brottsligt att tigga?
Tiggeri är inte förbjudet i Sverige. Att sitta och tigga på en plats och inte antasta folk som passerar förbi är varken brottsligt eller olagligt.

Hur mycket pengar har de med sig hem?
De allra flesta har inte med sig så mycket pengar med sig hem till Bulgarien eller Rumänien. En del som har lånat pengar av penningutlånare kan inte betala tillbaka och får därför betala tillbaka skulden med ägodelar och i vissa fall med sina bostäder. Men en del lyckas att få arbete eller får större gåvor från vänliga människor som de mött i Sverige. Det är just drömmen om att det kanske är jag som lyckas nästa gång som driver många att åka till Sverige.

Varför kommer så många utsatta EU-medborgare från samma områden?
De utsatta EU-medborgarna kommer ofta från samma områden och de är släktingar, grannar, bekanta och vänner med varandra. De organiserar sig och åker tillsammans till Sverige för att försöka få tag på ett arbete. Ibland åker de reguljärt och andra gånger med egen bil eller buss. Oftast har någon av dem varit på orterna tidigare och har etablerat kontakter med människor där.

Har de utsatta EU-medborgarna rätt till socialhjälp i Sverige?
I princip har de bara rätt till nödhjälp som exempelvis en hemresa. Tanken med EU:s fria rörlighet är att man ska ha med sig tillräckligt med pengar så att man klara sig själv under den tiden man är på semester eller försöker hitta ett arbete i ett annan EU-land.

Hur lång tid får de stanna i Sverige?
De får stanna i högst 3 månader om de inte har något arbete och i 6 månader om de har arbete. Efter 6 månader avgör myndigheterna om de har rätt att stanna eller inte. För att ha rätt att stanna längre måste de kunna visa att de aktivt söker eller har goda chanser att få ett arbete. I vissa specifika fall kan EU-medborgare från andra europeiska länder utvisas ur Sverige med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller folkhälsa. Att så sker är ovanligt och kan bara verkställas om det finns konkreta bevis på att de utgör ett allvarligt hot.

Ska man ge de utsatta EU-medborgarna som tigger pengar eller inte?
Det ena får inte utesluta det andra och det är viktigt att vi fortsätter att ta hand om våra medmänniskor som kommit hit till Sverige på ett värdigt sätt och ser till att de har mat för dagen och tak över huvudet. Vi får inte glömma att de som kommit hit har gjort det som en sista desperat utväg för att försöka få tag på pengar, hade de kunnat försörja sig på annat sätt hade de inte kommit hit. Den som så vill får gärna lägga en slant eller sedel i deras muggar så att de kan försörja sig själva och sina barn. Men det är även viktigt att vi stöder hjälp- till självhjälpsprojekt i deras hemländer som syftar till att ge dem de verktygen och möjligheterna till förändring och försörjning som de behöver.

För att sammanställa denna FAQ har Hjärta till Hjärtas medarbetare pratat med myndigheter, frivilligorganisationer och 100-tals utsatta EU-medborgare från Rumänien och Bulgarien. De allra flesta hade helst stannat kvar i Rumänien och Bulgarien om de hade ett arbete som de kunde försörja sig på. Arbetslösheten bland romer och rudarer är som sagt mycket hög och svårigheten för dem att få tag på arbete gör att de ger sig iväg på en desperat arbetsmigration, ofta nödgas de att tigga för att kunna överleva, nöden har ingen lag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>